Clavichord

 - Steg


 

Home >> Resources >> Lindholm >> Analyser >> Steg >> Stegstiftpositioner >> Standardmodellen


Stegstiftpositioner, standardmodellen

Lägsta basstiftet och gränsen mellan basellipsen och den raka steglinjen, som motsvarar stiftet för stora F, har redan bestämts vid stiftlinjeritningen. Stiftet för c1 är 23 3/8" från den raka steglinjestarten.

Linjal-linjen genom lägsta stiftet och vinklad så att det vinkelräta avståndet mellan linjen och c1-stiftet är 7" är vald så att riktningen överensstämmer med den riktning strängarna senare kommer att ha. Måtten på en vinkelhake förd utmed linjalen kommer därför att motsvara avstånden mellan strängarna. Bestämningen av alla stiftpositioner kan då göras redan innan steget sågats ut från stegplattan, och behöver alltså inte göras i instrumentet.

 

Diskantkröken

Vinkelavstånden för diskanten, som är lika för alla modellerna, har en gång valts för att positionerna för c-tonerna ska ge de önskade klingande stränglängderna. Ner till lilla f har mensurkurvan samma riktning som i diskanten, därunder viker den av på grund av den nödvändiga strängförkortningen.

Diskantdiagram

 

Raka delen före 1801

Det är lättare och noggrannare att göra stiftmarkeringen mellan F och c1 med tumstock utefter steglinjen. När den ursprungliga layouten gjordes kunde vinkeln som den raka delen av steget ska ha mot strängriktningn modifieras för att ge enkla tum-mått utefter steglinjen, vilket underlättar den fortsatta underdelningen.

Rakdiagram före 1801

 

Raka delen för X5823 (1801)

Modelländringen ca 1800 ändrade på klingande stränglängden för lilla f. Skälet var uppenbarligen att strängarna i lilla oktaven tidigare hade varit något långa jämfört med diskantmensuren. Diskanten från c1 har bestämts med samma avstånd mellan linjal-linjen och c1 som tidigare, d.v.s.7". För att förkorta f-strängarna har vinkelavståndet från c1 till f ändrats från 1 1/2" till 1 3/8", medan de övriga vinkelavstånden ner till F1 är oförändrade. Det betyder att det totala avståndet mellan c1 och F1 minskat från 7" till 6 7/8". Uppenbarligen sågs det som viktigt att strängavstånden F1-f inte ökade när strängavstånden f-c1 minskade.

Två olika linjalinställningar var onödigt krångligt och därför förenklades metoden för de senare klavikorden.

Rakdiagram för X5823

 

Raka delen efter 1801

Om vinkelavståndet f-c1 ändras från 1 1/2" till 1 3/8" och de följande avstånden ner till F1 är oförändrade blir det totala avståndet F1-c1 6 7/8" istället för 7". Om diskantpartiet från c1 har samma position som tidigare betyder det att hela partiet F1-c1 vrids något mot baksargen jämfört med tidigare versioner. Samma linjalavstånd, 6 7/8", används alltså nu för hela omfånget.

Eftersom modelländringen också innebär att klaviaturen förskjutits något åt höger gör vridningen att avståndet från lägsta strängen till det högra klavhörnet inte minskar.

Rakdiagram efter 1801

 

Baskröken

Baskröken utefter basellipsen omfattar lägsta oktaven (F1-F). Eftersom varje ton har två strängar betyder det att oktaven ska delas i 24 avstånd, från stift 1 till stift 25. Halva oktaven, dvs avståndet mellan F1 och H1 (stift 1-13) är 2", delat i 12 lika delar. Andra halvan (stift 13-25) delas i en mindre och en större del, där den mindre delen delas lika och den större olika. Denna ökning av avstånden gör att strängavstånden blir ungefär lika. Delningen varierar något på klavikorden efter 1800.

Normalt delas 3-grupperna i tre lika stora delar. I övergången mellan baskröken och den raka delen är däremot avståndet upp till F 1/16" större än de andra två, och avståndet efter F på raka delen 1/16" mindre än de andra i den 3-gruppen. Detta ger en mjuk övergång där ögat inte uppfattar en plötslig förändring.

Basdiagram